Rejält schucker karl!

Ernest Miller Hemingway! - Vilken jävvla sköning!

Jag kan inte låta bli att fascineras nåt oerhört av honom, att han levde som han gjorde smäller ju högt men såvitt jag kan förstå, så är ju hans litterära insatser också helt klart värda en skopa fascination.
Jag tänker inte rapa upp vilken bok han skrev när och varför, utan skulle bara vilja snudda vid honom som den extremt drivna människa han var!

Född den 21:a Juli, 1899 i en förort till Chicago
Han och hans fem syskon uppfostrades dels av sin far som var en entusiastisk friluftsmänniska och ofta tog med Ernest på både jakt och fisketurer. (Antagligen var detta grunden till Hemingway´s osläckbara äventyrstörst som kännetecknade honom under hans vuxna liv.) Dels av sin mycket mer kultiverade mor som tog med honom på diverse kulturella äventyr såsom bl.a opera, teatrar och konserter.
Båda föräldrarna gjorde sannolikt sitt yttersta för övertyga den unge Ernest om att just deras livsåskådning var den vettigaste...

1918 sökte Hemingway till den Amerikanska armén för att få uppleva kriget, pga ett synfel nekades han dock aktiv tjänst och blev istället ambulansförare åt Röda korset. När Hemingway återvände från Europa efter sin tjänstgöring, gjorde han det med en silvermedalj för visat mod efter att, den 8:e Juli 1918,  ha räddat en Italiensk soldat under en granatattack som även han själv skadades i - båda benen opererades pga allvarliga splitterskador.
Han var vid hemkomsten till USA fyllda 20 år.

Under sin tid i Paris i början på 20-talet, som reporter för Toronto Star, rapporterade han bl.a. från det Grek-Turkiska kriget under det Ottomanska rikets fall, och bevittnade personligen den nio dagar långa branden i hamnstaden Smyrna i västra Turkiet, som på sätt och vis avslutade det Grek-Turkiska kriget.

1923, under ett besök i Pamplona, blev den gode Ernest introducerad till tjurfäktning som kom att bli ett livslångt intresse.

1927 blev lite av en specialare för honom, med både skilsmässa och giftermål, samt mjältbrand.

1937 åkte Hemingway till Spanien för att rapportera om det Spanska inbördeskriget. Där han, 1938 såg till att få uppleva slaget vid Ebro, där El Caudillo sopade banan med med den regeringstrogna blandningen av såväl Stalinister som Syndikalister och Marxistiser som stod enade mot monarkisterna, i hopp om att det republikanska statsskicket skulle överleva.
Hemingway som brann för den "antifacistiska" sidans sak lämnade Spanien 1938.

1940 var det det Japansk-Kinesiska kriget som skulle bevakas...

Någon gång under det tidiga 40-talet hann han dessutom med att utrusta sin älskade båt Pilar med förhållandevis tung beväpning, för att "jaga fascistagenter och sänka Tyska u-båtar" med, och med stöd av den Amerikanska administrationen, upprätta en nio man stark kontraspionverksamhet kallad Crook Factory, i sitt hus på Kuba.
För detta ersattes han med $1000 i månaden.

1944 skickas Hemingway till Europa för att rapportera om kriget. Som vanligt vill han vara i händelsernas centrum och uppgifter gör gällande att han, den 22:a November skjuter ett antal Tyska soldater som angriper ett tillfälligt högkvarter i Hürtgenwald.
Samma år retade han dessutom upp General de Gaulle - Hemingway ska enl. uppgift, redan ha befunnit sig, kraftigt berusad, på Café de la Paix, iklädd safaridräkt och med ett jaktgevär vid sin sida, när dom Franska trupperna marscherade in i Paris i samband med att staden befriats.

Allt detta är sant och det som är riktigt imponerande är att Hemingway, förutom allt det ovanstående, hann med att jaga lejon och elefanter i Afrika, passionerat ägna sig åt djuphavsfiske, bli polare med Castro, skriva massor med böcker, gifta sig fyra gånger, supa ihop med James Joyce, gå på tjurfäktningar, vara med om två! flygplanskrascher, åka runt hela karibien med sin älskade Pilar och mycket, mycket annat. En del människor vill göra gällande att Hemingway var kommunist. Jag vill inte rota i det eftersom min bild av honom skulle kunna "naggas" lite i kanten om det skulle visa sig att det verkligen var så...


Hemingway tillhör också den intressanta sammansutningen "författare med vapenvana" Som även hyser storhjärnor som Hunter S. Thompson och William S. Burroughs. - Dessa, MYCKET intressanta herrar hoppas jag verkligen att jag kommer att återkomma till senare...


Den 2:a Juli 1961 lämnade Ernest Hemingway tyvärr jordelivet. Han sköt sig med ett dubbelpipigt hagelgevär av märket Boss.
Förmodligen var anledningen till hans självmord en oförmåga att förkroppsliga den mentala versionen av sig själv.
Hans sviktande minne, dåliga syn, och den av olyckor, sjukdomar och alkohol kraftigt reducerade fysiska förmågan gjorde kanske att han hade svårigheter i sitt yrke och inte heller kunde jaga eller fiska som han gjort under hela sitt liv. Tilläggas bör att hans far och en av systrarna samt han bror också valde att avsluta sina liv genom självmord.

Jag vet iaf att jag behöver läsa fler böcker av Hemingway än Den gamle och havet, som är den enda jag läst, men som jag uppskattade väldigt mycket.
Hela hans existens - Såväl hans liv som hans död, känns jävligt äkta och passionerat. Jag är avundsjuk och lite ledsen nu....