Säger en kronrutten t-tröja mer än tusen ord...?

Under dagen har Ljuset i mitt liv påbörjat förvandlingen av vårt hemman (primärt har fokus lagts på dom yttre domänerna) från att uppfattas som ett eklatant zigenarläger till ett representativt boställe för en societetsfamilj.
Mitt under städens och plockningens flit, hittade hon en tröja under en hittills odaterad hög med bråte. Tröjan var minst sagt skamfilad och när hon visade mig den så kunde jag inte tänka på nåt annat än att den, för mig, sammanfattar hela den kommunistiska uppenbarelsen.
En gång i tiden var tröjan ny och fin, unga depraverade människor suktade efter den, och den bars med stolthet (i vissa fall bars den med ironi, men dom fallen är nog lätträknade...) efter ett tag var inte tröjan lika schucker längre och den känndes inte alls sådär hipp och fräsch som den gjort tidigare. - Tröjan glömdes bort och ingen saknade den, hade den inte av en slump hittats idag hade den med all säkerhet vandrat ur historien på samma sätt som det Socialistiska rådsrepublikernas förbund gjorde.
Med detta som grund skulle man kunna dra paralleller mellan Ljuset i mitt liv och Michail Gorbatjov, eftersom båda, på ett för mig mycket logiskt vis, så att säga "påbörjade den sista utrangeringen" - Visserligen av två till synes olika saker men ändå exakt lika, rent bildligt talat.
Märk väl. - Det finns ingen syra i min text, blott en torr reflektion av något som för mig ter sig uppenbart.

Den upplöses till och med på samma sätt som den
forna unionen en gång gjorde.