Inte kryddor, myrra eller rökelse, men symboliken är exakt den samma...

Idag efter att jag avslutat mitt värv och var återkommen till den plats där jag lever, verkar och framför allt njuter den fantastiska omgivning som mitt hemman välsignats med , så hade postiljonen lämnat ett meddelande om att jag hade gåvor från fjärran länder att hämta nere i handelsboden...
Eftersom jag ändå behövde skicka iväg två paket, samt köpa litet matsnus, så begav jag mig ner mot civilisationen omedelbart efter det att kvällens skaffning var förd till handlingarna.
Paketet hämtades, snuset inhandlades och hemfärden blev en ovanligt uppsluppen historia som, till mitt stora välbehag, ackompanjerades av den eminente Kris Kristofferson som bjöd på både sång och gitarr.
När jag åter var i säkerhet inom hemmets fyra väggar, lade jag upp gåvan på köksbordet och började öppna. Emballaget skars upp med en oerhörd precision och likt Pandora var jag så fylld av nyfikenhet att en mental kollaps inte hade varit annat än väntad. Som tur var kom, som i Pandoras fall, intet ont ur lådan, utan endast en tingest så vacker och full av både glädje och pur godhet att jag upplevde den vara direkt nedstigen ur himmelriket - vilket den också med stor sannolikhet är.

Wal Phillips Fuel Injector Gen.III - Jag undrar om jag ska ha den på gräsklipparen eller på vattenpumpen ute i stugan...?
Den kanske hamnar i högen bland dom andra - "Fan va kväsigt det skulle vara att montera dom här på en vackert snidad sköld i ädelträ." - förgasarna?
Ball grej iaf, en människa med anlag för charmolism hade garanterat tagit sig en sup vid ett sånt här gentilt tillfälle. Jag tänkte faktiskt att jag skulle försöka leva mig in i en sådan människas liv och därför hälla upp en Jungfru, men det var bara bottenskyla i ädelbrännvinsflaskan - knappt att det hade räckt åt katten - så jag gav fan i det!
Jag får leva mig in i den charmoliserades liv en annan dag...