Arnold var på plats, och även undertecknad fanns närvarande. Det hälldes upp och smakades, min personliga reaktion är nog i det närmaste jämförbar med den fruktansvärda känslan som drabbade en, när man som femtonåring trodde att man redan har hällt i groggvirke i glaset med hemkört, och tog en stor klunk för att upptäcka att så inte var fallet. - Det var tom. värre än jag mindes!
Arnold däremot verkade inte lika medtagen av det hela som mig...
Av detta kan vi konstatera att Genéver har en smak som kan tolkas väldigt olika. Det är lite som spritens svar på Peugeot 504. - Afrikas Lejon, ni vet!?
Efter smakprovet kände jag mig tvingad att servera ett par glas Grådask (mest för min egen skull) för att försöka släta över eftersmaken.
Eftersom den fundamentala vikten av att kunna dricka rejäla och solida drycker är långt större än mitt personliga välbefinnande, så kommer nog fan mitt lilla ynkliga pojkpsyke att få vika sig för denna gigant inom såväl Holländskt hembygdsgille som internationell sjöfart och andra viktiga samhällsfunktioner.
Men som sagt. - Förbannat trevlig flaska iaf!
Swinkul Lester :-)
SvaraRaderaVilken jävla schysst recension, lysande!! Bengt Frithiofsson skulle nog offra vinhävar armen för din förmåga att få ut sitt budskap till läsarna med törsten i halsen.
Och nu är frågan, vågar man själv prova när drycken dyker upp?
Självklart vågar du det!
RaderaTänk så fint att få höra dom sjöhandelshistoriska vingslagen inombords medans man låter den okolade vätskan dansa ner genom strupen.
Än en gång blir jag nostalgisk och minns mina ungdomsår! Jag var väldigt engagerad inom teaaaaater på den tiden, och som seden är så skådade vi oftast världen genom ett rödvinsglas. En ödesdiger premiärfest skedde dock det otänkbara, det billiga rödtjutet tog slut. Dock hittade vi en stor och oöppnad flaska holländsk pråmskepparsprit som vi sölade i oss under traditionellt svårmod. Har icke inmundigat denna dryck efter det, ety jag misstänker att jag är allergisk mot just Genever. Har sällan mått så risigt. Men det var bra för svårmodet.
SvaraRaderaS.
SvaraRaderaTeater och äventyr i Spanien!
En nutida Hemingway...?
Det är bara en bråkdel av de galenskaper jag hängett mig åt. Så fort tillfälle bjuds kommer jag att bjuda på fler anekdoter från mitt långa liv och dess irrfärder. Vare sig du vill eller inte.
RaderaJag ser spänt fram emot dina kommande utsvävningar ang. din hittills avverkade levnadsbeskrivning.
RaderaHemkört i fin flaska, vilken affärside!
SvaraRaderaDen kommer räcka länge, om du inte bjuder Arnold för ofta vill säga.
Den där Arnold verkar vara hårdare än isbjörnens kuk! En rallare av rang som inte spottar i glaset, och de värsta rävgiftet silas genom en välbakad pris grovsnus!
SvaraRaderaStämmer det?? :-)
Han tillhör ju onekligen det hårda kavalleriet, dom som varken bangar på att åka hoj med långt framhjul eller att vräka i sig allsköns destillat i sin jakt på Nirvana...
RaderaMen vid Grovsnus, där drar han nog gränsen.