Morgonstund har guld i mun.

Att via en bulvan kunna tillskansa sig en förhållandevis stor förseglad påse innehållande en ansenlig mängd blandade cigarrer, är minsann ingen dålig start på dagen. Att priset på konkarongen dessutom är ytterst moderat bidrar naturligtvis till att glädjeruset blir pyramidalt. Det enda smolket i bägaren är att jag behöver en större "plastidor"...
Resten av dagen var inte i närheten av lika fruktsam som inledningen och innehöll, som vanligt, mestadels traditionellt förvärvsarbete.

Den stora frågan just nu är när jag ska hinna röka upp alla dessa mästerverk?
Allra bäst vore kanske att röka upp dom under tiden jag är vid min läst i garaget? Att springa runt på byn och kråsa med en finare cigarr i truten skulle sannolikt reta gallfeber på den misströstande familjeförsörjaren, där han eller hon hasar sig fram över livsmedelsbutikens parkering i avsikt att anskaffa livets nödtorft.
Det skulle vara ett ögonblicksverk för allmogen att blåsa liv i njugga glässebofiasrykten...

Visserligen har jag precis färdigställt renoveringen av kägelbanan. Således är alla praktiska hinder för att kunna ta avstånd från den stinkande pöbelns vämjeliga blickar undansopade och vägen till att njuta den egna excenticiteten i all avskildhet ligger vidöppen.
Eller kanske fly till sovkammarens solitära harmoni och däri hänge sig fullt ut åt en bortglömd, men ack så gentil gärning - nämligen sängrökning.
Det vore i sanning en kulturgärning värdig en konung.

Förresten hörde jag att amerikanarna säger att rökning skulle vara farligt? - Jojo, mycket ska man höra...