Återigen har dagen för den stora mättnaden nalkats. Som vanligt står mitt kabinett öppet för såväl den moderat berusade ungmön som för den snedfyllde och vansinnigt aggressiva järnvägsarbetaren eller den, av sin strävan mot ett drägligt liv, fullständigt utarbetade kronobonden.
I enlighet med den tradition fredagen bjuder, funderar jag naturligtvis på vilken dryck den bedrövade hemmansägaren söker skingra tankarna på Kung Bores intåg med?
Vad dricker den introverte akademikern i avsikt att låta sin sin inre blommas knopp springa ut i full och ohämmad blommning?
En stor bedrövelse är att min vän Kyrkoherden har valt att avsäga sig ämbetet som ledare för sin fromma skara. Detta kommer naturligtvis inte att drabba mig på annat sätt än att jag inte längre kan, i alla fall inte i samma utsträckning som tidigare, våldgästa honom på hans ämbetsrum, och avkräva honom en kopp kaffe och samtal om livets salt. - Hursomhelst så besvärar det mig en smula och därmed draperar jag denna Fredag i nattsvart sorgeflor...
Kan det vara på det viset att du känner en viss delaktighet i att ha öppnat herdens ögon och öron?
SvaraRaderaDärav också en viss oro för vad som kommer att bli av honom nu när han kan ha blivit en tvivlare.
Kortburk och metanol sen fyra.
Jerker.
SvaraRaderaJag kanske uttryckte mig otydligt...
Kyrkoherden ska naturligtvis inte ge upp sitt kall, däremot har hans mission fört honom vidare. - Det finns som bekant mängder med lamm som behöver en herde, för att inte tala om alla hedningar som behöver kristnas.
Att han skulle tillhöra oss tvivlare är naturligtvis lika osannolikt som att jag skulle umgås med en så kallad "vel-kärring".
Nej du, nog är han övertygad allt, den gode herden. :)
Då har vi klarat ut det.
RaderaMycket nöje.
ESB med en fyra Jack Daniels därefter ett glas rött från det soliga Kalifornien samt en avslutning med Cragganmore samtidigt som jag avnuter bloggägarens formuleringskonst.
SvaraRaderaJeremiah Weed Sour Mash.
SvaraRaderaFestligt dryckjom som för tankarna till Trocadero.
Jack Daniels Tennessee Honey. En mycket trevlig bekantskap på min ära!
SvaraRaderaFår skylla på älgen, ja tillhör den kategorin som inte har Husqvarnan som dryckes broder...
SvaraRadera///Philip
Tomas.
SvaraRaderaESB?
Gunnar.
I vilken genre rör vi oss när vi talar om Jeremiah Weed Sour Mash?
Anders.
Den där flaskan har slängt trånande blickar åt mitt håll flera gånger under mina besök på Systemaktiebolaget! - Är det nåt att besvara?
Philip.
Det hedrar dig!
Att supa med vapen närvarande är inte på något sätt god sed.
Jaga först, supa sen.
Smaken är ju som bekant alltid att jämställa med de bakre regionerna, men jag blev oerhört positivt överraskad. Man kan ju tro att det bara är ett simpelt sätt från bergsmännen där borta i Tennessee att få upp försäljningssiffrorna. Men icke så, en mycket smakfull mixtur! Väl värd att ha hemma i kabinettet.
SvaraRaderaLester, det är svårt med det jordeliga och har man ingen connection uppåt så kan det bara bli en lång dags resa mot natt och evigt mörker...
SvaraRaderaKänner du dig utan vertikal kommunikation så får du väl styra näsan mot Mosta Hill då jag är ordained minister i First Baptist Church of Texas och ställer upp för själavård & eventuellt alkoholintag (i guds namn) dock är jag mer en Grappa typ än en groggare..
Och Jack Daniels Tennessee Honey är i min bok ett förträffligt köp...
DP says: Frid vare med dig....