måndag 11 november 2013

Ett fullgott alternativ till den mjuka byxan.

Att sitta i soffan iklädd mjuk byxa och låta den fetmadrabbade kroppen förfalla låter onekligen väldigt skönt, men då jag vis av erfarenhet vet att det inte ligger för mig väljer jag i regel att tackla den hänsynslösa fritiden på andra sätt... Allt för att slippa den krypande känslan som genast uppstår när man inte har nånting för händerna.
Just den här kvällens fritid hade dock ett smärre spektakel i sitt sköte.
Under den sedvanliga söndagsmiddagen hade jag och min familj äran att ha min advokat, Arnold, till bordet. Efter köttgryta, starköl och till och med en liten Hallands fläder kom vi överens om att modifiera en detalj till hans motorcykel.
Arnold tillhör den del av befolkningen som inte nöjer sig med hur en motorcykel var tänkt att se ut när den lämnade fabriken. Åhnej, ombyggt ska det vara! - Dessutom hävdar han med en dåres envishet att "original är för gubbjävlar" - ett uttalande vilket jag personligen tycker är mer än en smula burdust.
Med anledning av detta har hans järnsporre tagit sig en skepnad som i det närmaste för tankarna till droger och en stor brist på sedlighet. Denna Sportster ska nu begåvas med hjul och naturligtvis är den bakbroms han tänkt begagna sig av till en annan motorcykel och är därför "Åt helvete för bred!"
När någonting är "åt helvete för brett", vilket i det här fallet är ca femton millimeter, så måste man naturligtvis korrigera det, vilket vi hade för avsikt att göra.
Så.
Vi begav oss ut i garaget, satte upp bromsen i svarven, stack av dom femton millimetrarna från trumman och navet, satte upp den igen, centrerade alltihop, svetsade, svarvade ned svetsen och vips! - En trumma som passar.
Visserligen är den ju nu helt ruinerad när det kommer till den tänkta applikationen men det skiter naturligtvis Advokaten i. För egen del anser jag att det är vansinnigt att förstöra helt nya saker, just den här saken är dessutom kromad vilket gör alltsammans än värre.
Nej, original är nog det bästa det, då behöver man inte hålla på att krångla en massa. - Dessutom kan man ju misstänka att trafiksäkerheten sätts ur spel när man blandar ihop en massa olika fabrikat och liknande?

En liten detalj som förtog mycket av den oomkullrunkeligt goda stämningen vi trots allt åtnjöt i garaget, var att svetsen blev hård som korund... Det gav mig ett par timmars extra erfarenhet och jag påmindes om att jag borde ha fullgjort mina studier och lärt mig saker om olika metallstrukturer och dess orsaker istället för att hoppa av redan i lekis och då börjat köra styckegods på Skåne.










3 kommentarer:

  1. Ser ju strålande ut!
    Antar att ni kapat ner den till original framtrumma med derv!?
    Läskigt att sticka av dylik pjäs, tur att ni stärkt er med starkvaror.

    SvaraRadera
  2. Dra åt fan! vad schuckert!
    Det tåras i ögat av glädje när man får se något så vackert som blank svets på blank metall.

    SvaraRadera
  3. Jerker.
    Man bör alltid tillse att man är förberedd inför uppgiften.

    Peter.
    Ja, visst är det trevligt med svets! Det piggar dessutom opp med lite blankt.

    SvaraRadera