En värdig avslutning.

Först av allt vill jag passa på att lugna den eventuelle läsarens trasslande nerver med att presentera ett dekret gällande alla eventuella rykten om att kabinettets, på senare tid, mycket ospecificerade öppettider skulle bero på en annalkande konkurs.
-Dessa rykten är minst sagt överdrivna och skulle man dra saken till sin spets är de inget mindre än rena lögner.
Med det avklarat återvänder vi så till dagens övningar och samtidigt knyter vi ihop säcken med hjälp av inläggets sentimentala rubrik.

Efter avslutat förvärvsarbete hängav jag mig med full kraft åt att plocka bort vipparmshusen från dumstruten. Min misstanke om imperfektioner i svetsningen skulle naturligtvis komma att besannas vid den visuella inspektion som utfördes omedelbart efter demontering. Hål i oljekanaler ger sannolikt inte den fullgoda lubricering en ung och oskyldig veteranentusiast avser att erbjuda sitt lindebarn.
Ambitionen är naturligtvis att tillse att oljans väg till vippor och ventilskaft kan fortgå utan större störningar och förhoppningsvis kommer så att ske så småningom.
Efter demontering och noggrann kontroll av vipparmshus blev det dags att förbereda sig för deltagandet i församlingens Kyrkoråd. - Ett råd där jag invalts med förtroende och där jag gör allt som står i min makt för att förvalta det förtroendet. Allt enligt den demokratiska princip som den tafatta och hålögt stirrande allmogen hyllar utan att ens veta varför.

Iallafall!
Häromdagen inhandlade jag en framgaffel från en tid där den LO anslutne bar gabardinbyxor och kamperade ihop med Palme till förmån för löntagarfondernas införande.
Till skillnad från Palme, Meidner, Wigfors och idén om löntagarfonder så lever min gaffel än i dag, dessutom lever den ett ganska rikt liv med både gentilt husrum och god utsikt över allsköns bråte av mer eller mindre attraktiv karaktär.
En lustig detalj i sammanhanget är det faktum att en till synes fullt livsduglig och rationell man, utan vidare kan leda sig själv in i villfarelser om att en framtida motorcykel i princip är iordningställd, trots att den enda faktiska detaljen bara utgör en bråkdel av ett sådant scenario.
- Sjukdom! Skulle den själsligt utarmade och dödslängtande skeptikern överlägset konstatera.
- Att man orkar! Skulle den transpirationsöverkänslige TV-entusiasten ljuda på utandning, samtidigt som den sträckte sig över det ärvda vardagsrumsbordet och dess melerade marmorskiva, i avsikt att ändra TV-mottagningen från det precis avslutade Sportspegeln till den pågående matchen mellan två av europas mest framstående fotbollslag.
För egen del väljer jag att vattna och värna den späda grodd som utgör början på människans resa mot prunkande och överdådigt vackra drömmar.

Så...Slutligen ska säcken knytas ihop och samtidigt ska detta ostrukturerade resonemang naturligtvis knytas ihop med den rubrik som sattes för ett litet slag sen...

Mina misstankar lutar åt att den gentila framgaffeln är av märket AMEN. - De misstankarna må vara felaktiga och kanske till och med helt uppåt väggarna, men oavsett vilket så kommer de ändå att knyta ihop säcken för denna gång.
God afton.



Vid fototillfället hade undertecknad precis påmint
Sebban om att det tionde budet i Dr. Luthers
lilla katekes måste respekteras. - Trots att han led av
svårartat dilerium och ett högst påtagligt begär...

"Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru,
ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna,
ej heller till något, som tillhör din nästa."