Jag kan inte rå över att den charmolist, som tycks ha valt min kropp som sin boning, inte verkar vilja något hellre än att dansa när han hör den här mycket genuina tolkningen av Flickorna i småland. - Just den här tolkningen definierar verkligen Aggressionssångsgenren.
Jag knyter näven och skanderar PUNKJÄVEL! som ett tecken på den djupa vördnad jag känner.
En annan orsak till charmolistens upprymdhet är att han har två goda vänner som faktiskt bor i Småland och han påminns naturligtvis om dom var gång denna fina visa rullar igång.
Förresten, med "att dansa" menar jag naturligtvis att sitta still i soffan och smutta på en Grosshandlare -på sin höjd att takten gubbklappas mot låret eller knät emellanåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar