Igår hade jag förmånen att kunna besöka en hård motorman i dennes naturliga biotop, en världsmästare jag kommit att bli bekant med hade anordnat loppmarknad med fokus på motorrelaterade produkter, och som grädde på moset ställde han till med ett sjutusande gille under kvällen.
Jag lämnade mitt hemman i sällskap med Jerker i hans utomordentligt gentila Afrikakryssare. Vi började med ett stopp på Södermalm. - Flickbyxornas, näbbskornas och bakelitbrillornas förlovade land.
Väl där blev jag förevisad hur den moderna storstadsmänniskan spenderar sina lördagar, det verkar vara plockmat, vin och s.k "shopping" som får stadsbornas hjärtan att slå lite extra hårt.
Vi besökte även Jerkers verkstad som var allt från en orgie i scootrar, en halvgalen Sportsterchopper, och inte minst Jerkers egen "Yamaharley från anno dazumal" till en fin, välutrustad och mycket gemytlig produktionslokal med alla tänkbara hjälpmedel. En bra början på en lättings resa från glesbygd till metropol.
Ett besök hos Ugglans bar och boule fick avsluta min Stockholmsexpedition för denna gång.
Vid halv fem rycket landade Jerker, jag och vår mobila bröllopssvit hos SE Service i Skogås, Vi blev genast satta i arbete och fick agera "roddare" åt den dansorkester som skulle underhålla under kvällen, både basfiol och flöjt skulle bäras in och sälla sig till resten av musikanternas redskap.
Efter klockan sex var det fest! Och en mycket trevlig sådan dessutom.
Bland gästerna fanns legendarer som Xylografen, Acke Rising, Nisse Hedlund, osv, osv... Jerker hade dessutom turen att få se en livs levande tjyv som smög omkring på festen.
Annat som den lystne bjöds var te.x "Mannen med världens tätaste skägg", burkslavar, primadonnor, gamla hojtidningar, m.m, m.m.
Aktiviteter som avfyrande av kanon, sjuk varvning av motocross motorcykel, cigarrökning, rockkonsert och inte minst ett kontinuerligt alkoholintag, var alla representerade.
Jag hade även den äran att få motta en väldigt intern och rolig present från nämnde hr. Rising. - Så här i efterhand ångrar jag att jag inte bad att få den signerad...
Det som inmundigades i rusningssyfte var primärt öl, även om en och annan läckergom höll sig med Mahognygroggar, Calvados, Roslagspunsch i tennmugg och naturligtvis Rom.
Jag hade turen att, genom Xylografen, få stifta bekantskap med den både i sånger och i litteraturen så omskrivna rommen
Captain Marley - En sjusärdeles angenäm upplevelse måste jag allt tillstå.
I hopp om att blidka den Lofterudska vreden, hade jag med mig en flaska Genéver som jag naturligtvis bjussade flott ur, till omedelbar glädje för dom inblandade.
Efter att festligheterna och det pärlband av muntrationer dom resulterat i hade avslutats, var det dags att låta den världsliga skepnaden få komma till vila. Detta gjordes med fördel i skåpet på den Afrikanska kontinentens betvingare, tillsammans med liggunderlag, sovsäck och ett konvektorelement.
Sömnen byttes mot vaket tillstånd i samma veva som två röster hördes utanför, varav den ena rösten tillhörde den gamla Kustomlegenden Matti, som numer tydligen bor i Sverige efter 19 år i Frihetens och modets hemland.
Jag frågade lite om Edselranchero och Ford -56 byggen. - En bra start på dagen!
Efter det bjöds jag ett färgsprakande skådespel där en Golf Diesel med bl.a defekt startmotor skulle återupplivas från det döda, med alla knep som stod att finna i
Pundarmekarnas ABC.
Underhållande och mycket lärorikt.
Därefter hemfärd med en cigarr i näven och Stockholm Open vinnaren från 1995 vid rodret.
En mycket lyckad expedition har så kommit till sitt slut.
 |
En tjyv. |
 |
En burkslav. |
 |
Ett otroligt tätt skägg! |
 |
En uppstickare bland dom riktigt exklusiva. |
 |
En skön rubrik. |
 |
Så här blev det efter att borgarna sålt ut
Televerket. |
 |
Nån brud som sminkar sig eller
vad hon nu gör...? |
 |
Kvällens värd. |
 |
Inget NATO skräp! |