måndag 25 juni 2012

Jag glömde det viktigaste...

Jag satt på kammaren och tittade på fotografier som jag lät ta under min Roslagsvisit, och döm av min förvåning när jag hittade bilden på den här välsaltade herren!
Han kom in till ön för att söka skydd från regnet och naturligtvis så bjöd jag på både silvergrogg, sup och kaffegök till strömmingsvällingen. Självfallet bad jag om att få ta hans fotografi, vilket han stolt och jakande nickade godkännande till...
Trevlig var han, och hans mustiga berättelser från svunna tider lämnade ta mig fan ingen oberörd! Det var banne mig så att jag kände både saltstänk och lukten av fiskrens medan han svor sanning i sina historier.

Jaja, det var väl det om det.
Ett liknande, och dessutom levande bevis på svunna tiders överlägsenhet kommer man nog att få vänta på...
Enligt egen utsago var Vegamössan
mörkblå när han köpte den, hösten
1951.

4 kommentarer:

  1. Hehe,
    vegasmula...jojo...

    Vilket föredömme!

    SvaraRadera
  2. Den bistra uppsynen påminner om en gammal betongare som jag träffade på när jag vart utskickad som lärling på ett stort bygge, vart efter ett tag satt att jobba ihop med honom och det kändes nästan lite läskigt. Såg aldrig ett leende från honom under den första veckan, så det kändes säkrast att ligga lågt och hålla fokus på det man gjorde. Andra veckan fällde han några lustiga kommentarer och drog faktiskt till med ett leende vid nåt tillfälle. Tredje veckan var han frånvarande en dag och jag slet hund i förhoppning om få så pass mycket gjort att han inte skulle se hela mitt dagen som ett misslyckande, morgonen därpå fick jag en ryggdunk och han sa "ja, här har det ju rullat på bra ser jag", sen bar han fram mer armering och fortsatte jobba. Sen den dagen vart han en annan mäniska, jag vart accepterad och historierna började hagla om midsommarfester, hans gamla Triumph, faderns jobb som rallare och hans farbror som gick framför tåget när livet vart jobbigt.

    nu när man tänker på det så borde ju alla dessa historer transkiperas och bevaras in nåt arkiv nånstans...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bjud gärna av grannlåten här, vet jag...

      Radera
    2. Fan jag måste tipsa om http://www.sofi.se/daum/ i umeå.

      Jag var där en gång när dom hadde "Öppethus" dom har samlat bandade intervjuer från förr med alltmöjligt folk från alla håll i Sverige, dom tidigaste inspelningarna var på tråd.

      Vad jag minns var deras samlingar sökbar på tex Vegamössa eller roslagen. dom har kopior på kasset som man kan skicka efter och njuta av för att sedan skicka tillbaka.

      Så ring å fråga efter nåra kasetter det är sjukt kul å höra dom riktigt gammla dialekterna.

      /Jolla

      Radera