Rätt som jag gick där på gården och skrotade så nåddes jag av tonerna från den joddlande trumpetaren Leon Liljequist! En rysning av vällust spred sig i hela kroppen. - Var detta sanning eller drömde jag?
Ljudet kom från grannfastigheten, jag smög mig nyfiket närmare för att utröna om det verkligen var "Tyrolerswing" jag hörde, och visst hade mitt mycket delikata musiköra uppfattat alltsammans helt korrekt. - Där satt min advokat lugnt tillbakalutad och njöt schlagers för fulla muggar.
Jag stegade naturligtvis omedelbart dit för att ta del av den musikaliska gemenskap som erbjöds, och vi spisade allsköns guldkorn från både Sonora och His Masters Voice.
Tids nog kallade arbetet återigen på min uppmärksamhet och jag tvingades återgå till min läst. Advokaten underhöll mig trots detta, genom att fortsätta veva och byta grammofonskivor i ett lagomt tempo.
Nästa gång det ska njutas grogg här på fastigheten kommer jag med all säkerhet att verka för att min advkat tar med sig sin resegrammofon och den därtill hörande skivsamlingen.
En passus.
Notera skivemballaget från Sonora - Den svenska skivan, som är ett fantastiskt bevis på hur man, förr i tiden, värnade inhemska arbeten och inhemsk industri i det här landet.
Blotta åsynen av emballaget utgör fantomnostalgisk vällust och en tydlig kontrast till dagens knaggliga importgods.
Lester! Vilken lyckostund för Dig, man måste säga att Du har kvalitetsgrannar. Albert Engströms historier dessutom, man får vällustsvallningar. Vilken historia är det? Tar han av mot Västervik eller är det den när Herkules efter en festnatt i Stockholm med poliser hängande i klasar på sig, rister på sig och tackar för heskorten innan han går ombord på skutan.
SvaraRaderaSjälv har jag just kommit över en (visserligen) CD-samling av Ulla Billqvist på 17, säger 17,CD-skivor som jag just dykit ner i. Jag lär inte inta ytläge före nyår. Acke
Acke.
SvaraRaderaAv din kommentar att döma antar jag att du skulle ha blivit minst lika upplivad som jag blev av en så trevlig upplevelse som den ovan beskrivna?
Att så är fallet förvånar mig inte det minsta, men min förtjusning över det är naturligtvis stor.
Angående Sveriges absolut störste skald och författare - Albert Engström - så är en av mina favoriter berättelsen om Mandus Österberg.
Jag skrattar lika mycket varje gång jag läser om Mandus äventyr - även om jag läst om dom oräkneliga gånger tidigare.
Lester , Du sitter ju på en guldskatt(eller Din Granne gör det), kan man få ett smakprov på "skepparns predikan", jag är som en törstande i öknen och ber om förbarmande. / Acke
SvaraRadera