Sköna gubbar görs inte på en dag.

Hur kan det komma sig att "sköna gubbar" generellt är så jävla mycket ballare och hårdare än vad män av idag är? Tilläggas bör, att hela mitt resonemang nedan bygger på samtal med sköna gubbar och vad dom tycker skiljer sig mellan dagens samhälle och det samhälle som formade dom.
För att ens försöka komma till ett svar på frågan så måste man ju först ta itu med en del definitionsfrågor ang. vad en skön gubbe egentligen är, vilket blir problematiskt då en skön gubbe inte ens går att åldersbestämma riktigt, så jag fristilar lite...
Hursomhelst så är det ju (Enl. min erfarenhet iaf.) så att om man träffar en skön gubbe på te.x. ett bygge så är han i regel bättre än alla andra på att dra skrönor, blåljuga, ha mustig jargong osv.
Om man träffar en gubbe som har hållit på med motorsport så är det samma visa, gubbar på mekaniska verkstäder är helt enastående på att vara "Snitsargubbar". Vad beror det på att gubbar är så?
Livserfarenhet säger säkert en del. Men är det verkligen så enkelt?
I så fall så kommer ju en hel del av oss mediokra ungdomsmänniskor och medelålders att bli riktigt sköna gubbar bara vi låter tidens tand gnaga på oss ett tag till. Jag har väldigt svårt att se det hända kan jag säga.
Nej, jag tror att gubbar är som dom är av anledningar som goda anlag, ett genuint intresse av att bli gubbe och att det faktiskt var hårdare förr i tiden, hårdare på ett bra sätt. Saker och ting var inte lika allvarligt. Om det råkade bli för många Grosshandlare nån kväll och man råkade stöta ihop med en konstapel på vägen hem så burades man ju inte in i fyllhäkte direkt om man inte "förtjänade" det. Idag står ju snutarna med rabarbersvaj och föser in folk i fyllhäktet bara för att dom ska göra det enl. LOB - Och eftersom ingen vågar ta ett eget beslut om huruvida ett sådant ingripande är nödvändigt eller inte så gör man som det står i förhållningsboken och slipper därmed tampas med eventuella konsekvenser senare. Att den personen som hade oturen att påträffas full på stan får dras med det ett bra tag framöver är det ingen som bryr sig om. Det är knappast ett sätt att bygga framtida sköna gubbar iaf.  Att vara full på stan var bara ett exempel, det finns en outtömlig källa av exempel på att saker inte var lika "skådebrödsallvarliga" förr som dom är nu, förr i tiden tilläts folk att vara lite mera rövare utan att för den sakens skull nagelfaras och hamna på anstalt eller få dryga böter för sånt som inte ens borde räcka upp till gränsen för att kallas kriminalitet.
Så. om det inte finns utrymme för att vara lite mer rövare än gemene man så kväver man, i princip, all tillväxt till dom karaktärsgrupper som gör att ett samhälle blir intressant och roligt att leva i. - Förutsatt att man gillar att leva och inte bara sitta med trynet i en bok mellan man är 12 och 55 år, eller att man glider runt i kostym och är en mkt. betydelsefull person på sin arbetsplats 18 timmar per dygn, då är det ju skitsamma vilket samhälle man lever i!
Alltså, det är inte bara gubbarna som försvinner utan, som den uppmärksamme redan noterat så finns det ju te.x, nästan inga "Original" kvar, och återväxten är noll pga. att det inte finns nåt utrymme för att vara udda längre. -  Medicinering eller psykvård, oavsett om personen i fråga är världens mest harmlösa och bara lite "lustig". Gamla stammens bönder finns inte heller kvar snart, och ska vi lämna arbetarklassen så gäller samma sak för direktörer och företagsledare/ägare. - Det finns inget utrymme för att vara excentrisk, att säga vad man tycker osv.
Kontentan av detta är att sköna gubbar kommer att försvinna helt iom fyrtiotalisternas bortfall. Ska en man av idag kunna uppnå skön gubbe status är han tvungen att ha det som en hobby, ett sidoprojekt till hans "normala" liv och då faller ju hela gubbgrejen på att det inte blir genuint. Vem fan vill sitta och varmlufta med en låtsassköning?!
Man kan ju på kul fundera om dom riktiga sköningar man träffat genom åren, hade varit så jävla sköna om man hade träffat dom under samma förutsättningar, alltså samma ålder, uppväxt, bakgrund osv. Fast personen i fråga hade varit född 1981?
Dom enda som inte låtit sig kuvas och som vi därför kommer att få ha kvar ett tag till är konstnärer och övriga esteter som inte låter mammon, likt en envåldshärskare, styra över deras ord och handlingar. Tyvärr är den typen av esteter som syns och hörs av gemene man, väldigt lätträknade.

Om depressionen känns övermäktig efter denna, högst personliga redogörelse för den framtida gubbsvängen, så bjuder Hussegubben på lyxigt ögongodis för den kräsne. Titta noga och länge för dom här raringarna börjar också ta slut...
Fan, det är så vackert att det bränner till ordentligt uppe i näsroten, hade jag inte haft en sån sjuk självkontroll så hade jag brutit ut i tårar.