En Lördag där barnen och hbtq-rörelsen står i centrum. OBS! VARNING! INNEHÅLLER TOTALITÄR MUSIK.

Att fredagen övergått i Lördag har säkert inte undgått någon, eftersom lördagen av sin natur mer än gärna basunerar ut sin ankomst med vulgär självsäkerhet och omisskännliga överdåd.
Säkerligen ska det, dagen till ära, spisas oxe och den finaste svagdrickan i de mellansvenska statarstugorna. Efter avslutad spis är det inte osannolikt att far i huset njuter ett pipstopp medan barnen, likt små änglar, leker med djuren de byggt av kottar och stickor på golvet nedanför radiomöbeln.
I en annan och betydligt mer välställd del av landet kommer det inte att vara riktigt lika fridfullt...
I dessa hemman kommer aftonen med största sannolikhet att domineras av vad som, av vissa, populärt kallas för "schlagers".
Den populära musiktävlingen Melodifestivalen påbörjar ikväll sin resa mot en mycket avlägsen final och den spontana reaktionen från kabinettets egen kapellmästare får tala för sig själv...

-Melodifestivalen är en tävling där själlös musik som komponerats och framförs av själlösa människor ska bedömmas av en själlös lyssnare, allt för att slutligen vinna övriga europas hjärtan.

Som ja-sägare håller jag naturligtvis med utan krångel. - Det krävs dessutom en människa med Zarah Leanders mod och pondus för att gå i klinch med kapellmästare Hülphers...

Då jag alltid värnar den förbisedde och manipulerade medborgaren vill jag presentera ett alternativ till att vältra sig i glitter och glamour, sminkade män med fjäderboa, sexuella anspelningar till en publik som till största del sannolikt består av barn eller Christer Björkmans pompösa uppenbarelse.
Nämligen ett par antimelodifestival-bitar och ett par före detta nationalsånger.
Varsågoda!