Kulturfredag.

Äntligen har min ambition att tillhandahålla högkvalitativt förströelse till den eventuelle läsaren sammanfallit med den övermäktiga kalenderdag vi känner som Fredag!

I vanlig ordning grundlades kvällens essä med en finare grogg. Det fanns dock en avsevärd skillnad mellan den inledande förfriskningen och de groggar som traditionellt tillagas i det Boréska palatset. Den primära ingrediensen, Renat, byttes ikväll ut mot den något mindre socialt accepterade Explorer  - Ni vet den "med båtar på".
Att det fölls sig på det viset beror primärt på att min gode vän Sebban glömde/lämnade en halvtom helböj på bordet efter gårdagens backanal och jag är inte sämre än att jag, med bubblande nyfikenhet och behag, utforskar matspritens slingrande stigar och valde därför att låta traditionen vila för kvällen.
Att Sigvard Bernadotte dessutom har designat flaskan får mig att ta lätt på traditionsbrottet.

I övrigt kan jag konstatera att det byggs rejält med hoj i min direkta närhet. En bit bort i byn hålls Sebban och Kjellberg med ombyggnation av både Sebbans "Pundarbagger" och Kjellbergs kortade strutracer och här på gården fortskrider iordningställandet av Hootenanny Swinger. - Onekligen en rafflande utveckling...

Som vanligt.
Vad ämnar den vrålande pöbeln att dränka sina fruktansvärda sorger i? Vari ligger lösningen på den skam och den vedervärdiga känslan av att inte kunna dra tillräckligt många strån till solidaritetens ständigt krympande stack?
Låt nu de inbillade tillkortakommandena stå tillbaks och sjung ut om allmogens vardag och allt som ryms däri.