Att kunna glädjas åt det lilla...

Aftonen spenderades med stor förtjusning i soffan och valet av underhållning föll, helt utan tvivel, på SVT-programmet Uppdrag Granskning.
I normala fall orkar jag inte bemöda mig med falskskyltade "journalisters" ständiga upprapningar gällande icke-frågor som "Afrofobi", "Islamofobi", "Antiziganism", "Strukturell rasism", "Rasifiering" eller "Homofobi" i TV-mediet. - Textvarianterna som de stora dagstidningarnas ledarsidor presenterar dag efter dag räcker gott och väl för att gång på gång få mig att förundras över den usla mänsklighetens avskyvärt dåliga förmåga att tillgodogöra sig den verklighet som ligger fullt exponerad bara ett stenkast från den aktuella ligamatchen.
I den verklighet jag påstår existerar finns det reella problem och ödesfrågor. - Som mediehora eller journalist skulle man ju kunna fokusera på saker som extrem bostadsbrist, arbetslöshet, lönedumpning, segregation, nedmonterad yttrandefrihet, positiv särbehandling, förnedringen av sveriges pensionärer osv, osv.

Att jag ovan redogör för vad som skulle kunna anses vara viktiga frågor kontra de nämnda icke-frågorna är enbart att se som ett hjälpinstrument för den eventuella läsare som inte uppnått den mognad som krävs för att kunna bedömma olika politiska ideologier eller förmågan att tillgodogöra sig en skriven text på ett korrekt vis, och därför utfärdar "nazist-kortet" så fort någon insinuerar att det skulle vara trams och slöseri på tid att diskutera huruvida t.ex  olika glassar eller bakverk är kränkande för människor från andra länder eller inte.
Med det sagt hoppas jag att jag slipper höra talas om fler nazispekulationer gällande mitt kabinett. - Att tycka att t.ex "Afrofobi" är trams är forfarande inte likställt med att vara antidemokrat!

Anledningen till att Janne och hans redaktion fick en chans är att ämnet som avhandlades var den autonoma vänsterns/extremvänsterns ohyggliga härjningar och dess direkta angrepp på den form av demokrati vi lever under. - Alltså något väldigt väldigt viktigt.
Utan att förta mig kan jag konstatera att det var på tiden att den sovande allmogen får kännedom om hur delar av det utomparlamentariska vänsternätverket "jobbar" innan dom pensioneras in i den mer stillasittande grenen som "skrivbordssoldater" med chans att få en guldspade.
Ett russin ur kakan var när herr Josefsson drog ner brallorna på såväl en Doktor från Södertörns (Folk)högskola som på en underklassartist med otroligt dåligt ordförråd och misstänkta narkotikaproblem. - Dessa två guldkorn kommer för alltid att skänka mig stor glädje och jag kommer alltid att hysa stor tacksamhet över att Janne begåvat mig med dom...

Iallafall!
Ikväll är Janne Josefsson kung i det Boréska palatset och jag gläds åt det lilla lilla steg framåt som SVT tagit gällande att presentera samhällsjournalistik värd namnet.
Janne Josefssons namn väger tungt i dessa sammanhang, trots det så misstänker jag att han kommer att få motta en hel del spott och spe efter att ha blottat det monster som en del av hans kollegor i mångt och mycket omhuldar och skönmålar in absurdum.

Gentilt.

Sannolikt en av få i sitt skrå som kan se sig själv i ögonen varje morgon.
-Självfallet jämför jag bara med de ur hans skrå som är psykisk tillräkneliga.

Kulturfredag.

Äntligen har min ambition att tillhandahålla högkvalitativt förströelse till den eventuelle läsaren sammanfallit med den övermäktiga kalenderdag vi känner som Fredag!

I vanlig ordning grundlades kvällens essä med en finare grogg. Det fanns dock en avsevärd skillnad mellan den inledande förfriskningen och de groggar som traditionellt tillagas i det Boréska palatset. Den primära ingrediensen, Renat, byttes ikväll ut mot den något mindre socialt accepterade Explorer  - Ni vet den "med båtar på".
Att det fölls sig på det viset beror primärt på att min gode vän Sebban glömde/lämnade en halvtom helböj på bordet efter gårdagens backanal och jag är inte sämre än att jag, med bubblande nyfikenhet och behag, utforskar matspritens slingrande stigar och valde därför att låta traditionen vila för kvällen.
Att Sigvard Bernadotte dessutom har designat flaskan får mig att ta lätt på traditionsbrottet.

I övrigt kan jag konstatera att det byggs rejält med hoj i min direkta närhet. En bit bort i byn hålls Sebban och Kjellberg med ombyggnation av både Sebbans "Pundarbagger" och Kjellbergs kortade strutracer och här på gården fortskrider iordningställandet av Hootenanny Swinger. - Onekligen en rafflande utveckling...

Som vanligt.
Vad ämnar den vrålande pöbeln att dränka sina fruktansvärda sorger i? Vari ligger lösningen på den skam och den vedervärdiga känslan av att inte kunna dra tillräckligt många strån till solidaritetens ständigt krympande stack?
Låt nu de inbillade tillkortakommandena stå tillbaks och sjung ut om allmogens vardag och allt som ryms däri.