Den socioekonomiska aspekten av rusdrycksanvändning har ju kommit på tal tidigare, och nu är det på tiden att det konstateras vad som egentligen är snoffseri och vad som inte är det.
Man lockas ju gärna av tanken att allt skulle vara så enkelt som man fick lära sig i grundskolan...
För alla er som inte var närvarande i grundskolan kommer här en repetition.
Okryddat brännvin - Bönder, Rallare, Timmermän, Sumprunkare, Rackare, Militärer, Sjömän utan grad.
Kryddat brännvin - Poeter, Fiskare, Tunnbindare, Luntmakare, Kakelungnsmakare, Slaktare, Präster
Öl - Postiljoner,Murare, Modellsnickare, Sjömän utan grad, Timmermän, Bönder, Bleckplåtslagare
Rom - Kapare, Sjömän med grad, Slavhandlare, Hattmakare, Perukmakare, Ostmästare
Genéver - Sjömän med grad, Maskinister, Slavhandlare, Rackare, Vallackare
Konjak - Adelsmän, Friherrar, Handelsmän, Landshövdingar, Läkare, Militärer med grad
Absint - Konstnärer, Författare, Körsnärer, Rackare, Adelsmän, Vallackare, Garvare
Vin - Poeter, Konstnärer, Författare, Allmosemän, Präster, Trubadurer, Modellsnickare, Svajjmastare
Men...
Är det verkligen så enkelt som grunskolepedagogiken gör gällande?
Enligt mig så är svaret naturligtvis nej.
Vad det gäller dom existerande kategorierna så finns det ju en hel del undantag. - Dessutom så saknas det ju massor med kategorier i Utbildningsdepartementets mall för grupptillhörighetsrelaterat rusdrycksintag! Den senaste revisionen är dessutom från 1806 så den kanske borde nyrevideras en sväng?
Om man ska vara lite mer nyanserad, eller kanske snarare realistisk, så kommer kommer man ju efter ett kort analyseringsarbete fram till att det är priset snarare än yrkesvalet, som först och främst styr den Svenske konsumentens inköpsvanor.
På en andraplats kommer arv/tradition och sist i toppstriden kommer således smak och kvalitet. Tilläggas kan, att karriärval kommer först på 16:e plats.
Nu menar jag ju inte att det är i den ordningen alla resonerar, utan jag presenterar bara totalresultatet av folks summerade resonemang.
Man kan grovt dela upp användarna i sex olika grupper, det skulle gå att bena ut saken mer men det ser jag som onödigt.
En redogörelse följer nedan, i texten benämns exemplen som han men det kan självfallet vara en hon också. - Eller varför inte en hen?
Nej förresten! En hen kan det ta mig fan inte vara så glöm det.
A.
Den sämre bemedlade personen utan en känslomässig relation till sitt drickande.
Han kommer att köpa det absolut billigaste inom den varugrupp som är aktuell. A dricker i princip bara för att bli full, Skulle A bli bjuden på fest med fri bar, så handlar det om att bli full snabbt och att bara dricka det dyraste som serveras. - Oavsett om han tycker att det smakar gott eller inte.
Girig och lat är två utav A:s finaste egenskaper.
B.
Den sämre bemedlade personen med en känslomässig relation till sitt drickande.
Precis som alla andra kommer han att handla sin favoritvätska på Systemet. Den personens favorit är ju naturligtvis den produkt han av gammal vana köper, därför att den är "prisvärd" dvs mycket sprattel för lite pengar. - Det kan vara allt från öl och vin till sprit, oavsett vilket är det enligt B det godaste.
Lojal och arbetsam är B i ett nötskal.
C.
Den som har gott om pengar men ingen känslomässig relation till sitt drickande.
Dennes favorit är sannolikt en produkt som är relativt dyr till dyr, och dessutom marknadsförd på ett aggressivt sätt för att locka till sig den typen av människor som person C tillhör. C vet egentligen inte alls vad han tycker är gott. - Han har aldrig reflekterat över saker som smak, brudarna i reklamen och flaskans design är betydligt mer avgörande i valet av dryck.
Osäkerhet och dålig självkännedom är egenskaper som ofta kännetecknar C.
D.
Den som har gott om pengar och en känslomässig relation till sitt drickande.
Är alltid glad på Systemet, handlar det som ligger nära hjärtat samtidigt som han sätter fokus på saker som smak och pris. Allt ifrån den billigaste starkölen, bara för att morbror Elof alltid drack den, till en väldigt exklusiv Konjak bara för att farfar luktade så när D var liten, kan landa i korgen.
D kan kännetecknas bl.a. av sin fascination för udda saker och för sin förmåga att ha lätt för att läsa sociala situationer.
E.
Snobben med känslor.
Köper alltid med hjärtat enligt samma kriterier som D, men det blir nästan alltid från beställningssortimentet eftersom E inte har växt upp bland pilsnerluktande gubbar med slokhatt, möjligtvis att pappa kanske luktade Flaggpunch när han kom hem från jakten.
E skulle absolut uppskatta en kall folköl om han skulle bli bjuden på en av en räddare i nöden, efter att Rollsen fått punktering i skogen utanför Rånäs.
Ödmjuk och hjälpsam är några av E:s kännetecken.
F.
Snobben utan känslor.
Handlar alltid det absolut dyraste från alla segment, F har i princip samma uppfattning om saken som A, men helt tvärtom.
F dricker heller inte speciellt ofta för han tycker inte om smaken på nånting som innehåller alkohol, F dricker endast i sällskap för att kunna visa upp att det finns dyra droppar.
F skulle inte ens tvätta fötterna i A,B,C och D:s favoriter. - Av rent principiella skäl.
När folk talar om F så är det i regel i ordalag som introvert, snål och opålitlig.
Nu när det är klargjort ehuru ovan nämnda kategorier njuter sina drycker och inköpen av dessa, så kan vi återgå till ruta ett. - Vad dricker egentligen en borgare?
Jag kan inte komma med ett vetenskapligt svar, men enligt August Strindbeg så dricker en borgare toddy, toddy som är lika delar Eau de Vie och Hett sockervatten.
Och vad det gäller vad som räknas till snoffseri är det upp till var och en att avgöra.
Som Strindberg skriver i
I vårbrytningen:
Då, när skymningen inträder, går han till Phoenix och dricker toddy med
en borgare, ty han tycker inte om studenter; de äro för unga för honom
och för bråkiga. Han vill sitta tyst och stilla i ett soffhörn och
virvla rök, under det att samtalet, helst ett politiskt, rör sig i jämna
opassionerade perioder, interpunkterade med små klunkar ur den bruna
toddyn. Drack han fler än fyra toddar, kunde han bli sentimental...
 |
| Var brudarna sugna på "Stribbe" eller? |