Ett skimmer av avkoppling.

Fredag igen!
Att Rosengårdsskolan har beslutat slå igen portarna är absolut ingenting som jag kommer att låta dämpa den uppsluppna stämning som råder i det vårrusiga kabinettet, snarare tvärtom...
Konstigt att det är just den skolan, i det området, i den staden, som tvingats lägga ner verksamheten pga ett "totalt misslyckande" i sitt uppdrag att lära.
Sju av tio klarar inte att gå ut grundskolan med ett godkänt betyg!
Undrar förresten hur många i den skolan som inte kan simma? - Jag har läst att simkunnigheten bland svenska barn är sämre än någonsin, precis som svenska barns förmåga att kunna läsa eller skriva på svenska.

Nåja.
Nog om tragisk samhällsutveckling och den rikspolitiska, på gränsen till antagonistiska, flathet som råder i den moderna versionen av Sverige.
Fredag som sagt...

Att njuta veckans bästa dag med sol, både ute, inne och i sinne, är en ynnest jag hoppas att fler än jag kan tillskrivas.
Nybryggt kaffe - självfallet i Stig Lindbergs Berså.
Kaffet tillsammans med en Calvados och en cigarr kommer att, med breda passionerade penseldrag, måla min eftermiddag och min afton i purpur och skimrande guld och jag kommer med glädje att vara en del av det makalösa stilleben som vår himmelske fader ämnar skapa.

Att få lyssna till det böljande landskapets budskap om den annalkande sommaren och dess löfte om soldränkta dagar och glimmande silverbeslöjade nätter, medan späd grönska gjuter nytt hopp om framtida stordåd i den åldrande själen, är en så magnifik upplevelse att även det egna jagets villfarelse om forna tiders förträfflighet står sig slätt.
Fagert är också att få  bevittna när den brusande sunnan stryker linblont hår från pannan på oskyldigt lekande barn som, ovetande om att deras framtid i samhället inte på något sätt är den oas av goda förutsättningar som deras fäder så självklart åtnjöt, skrattande jagar vårens allra första nyvakna fjäril. -  Så fagert att inte ens giganter som Gustaf Fröding eller Dan Andersson skulle med pennan allena, kunna vidarebefodra ett dylikt skådespel.

När Fredagen, i egenskap av det godas representant och betvingare av det mörka, tågar in i veckans stadskärna och förklarar den befriad från Lördagens tyranneri, då kommer kabinettet att vara den självklara mötesplatsen för såväl dom mer meriterade som för dom nytillkomna hyllarna av fredaglig storhet.
Det kanske inte sker denna fredag, eller nästa fredag, eller fredagen efter den, men förr eller senare kommer dagen som profeter under årtusenden skaldat om och himmelriket på jorden kommer därmed att vara ett faktum.

Som alltid på fredagar så trånar min själ efter inblick i dryckesvalen hos den stryktåliga massan av mer eller mindre livegna trälar, ledbrutna och sönderfrusna backstugusittare och inte minst den svenska industrins aktievinstproducerande marionetter.
Så låt höra! - Vilket liquidum kommer under kvällen att porla ur edra vackra karaffer eller kantstötta krus?
Vågar man hoppas på en liten Chartreuse...