Sagan om det unika statsskicket.

Det var en tisdag i slutet på Juli som det hände. Det var då han på allvar insåg att det nya statsskicket, Idiotin, hade slagit klorna i nationen. - En nation han tidigare känt stor samhörighet med och alltid ansett sig vara en visserligen väldigt liten men ändå viktig del av.
Han satt vid det mörkbetsade köksbordet och försökte förstå. Förstå varför allt ställts på ända på så kort tid? Förstå varför samtliga politiska eller allmänna debatter kunde bli så polariserade? Förstå varför sakliga argument som alltid varit fullgoda tidigare nu viftades bort med nonsensord och känslomässiga argument helt utan saklig eller faktisk grund? Förstå varför en avvikande åsikt nu ansågs vara ett tecken på ondska eller brist på kunskap istället för just vad det var - en avvikande åsikt..
Han hade under den senaste tiden upplevt att den fördumning och den naivitet som samhället visserligen börjat visa tecken på redan för tio femton år sedan, nu accelererat avsevärt. Saker som han och hans lika lågutbildade vänner skojat om som fullständigt absurda för bara ett par år sedan stod nu som solklara fakta på tabloidernas förstasidor dag efter dag.
Nyhetsrapporteringen i samtliga vedertagna medier var numer så vinklad att han dagligen förvånades över att normalbegåvade individer fortfarande inte lockades att konsultera utländsk nyhetsförmedling som referens, han var dock inte helt säker på att massan ansåg sig skyldig att informera sig om läget i sin egen närhet och avlägsenhet...
Under aftonen hade han roat sig med att läsa den skattefinansierade organisationen RFSLs principprogram och efter det informerat sig om den enormt effektiva lobbyapparat som verkar i RFSLs namn. Han konstaterade att lobbyverksamheten varit en framgångssaga utan like och det brydde honom en smula. Anledningarna till hans bryderier angående RFSLs extrema inflytande på samhället var flera.

För det första kände han obehag över att en organisation, som i ett remissyttrande till justitiedepartementets sexualbrottskomitté angående lagändringar gällande sexuella övergrepp mot barn(SOU 1982:61)skriver att barn har ett "behov av sexualitet som behöver tillgodoses".
Organisationens krav i yttrandet blev därför att barns "frivilliga eller på eget initiativ tillkomna sexuella umgänge med en vuxen" inte skulle vara straffbart över huvud taget.
Som grädde på moset skrev RFSL i en bilaga till yttrandet bl a följande:
"Vem är förbrytaren? Pedofilen som skänker ömhet och kärlek och främjar en naturlig sexual- och personlighetsutveckling eller så kallade normala människor som orsakar förvirring och med tabuterror hindrar den naturliga köns- och personlighetsutvecklingen... "

För det andra upplevde han att en organisation som har haft en "pedofil arbetsgrupp" under sina vingar inte kan anses vara en naturlig del av ett civiliserat samhälle. I synnerhet inte då företrädare för denna "arbetsgrupp" fortfarande var aktiva inom organisationen eller hade väldigt täta band till densamma.

Den tredje anledningen till hans, enligt honom, välgrundade misstro var att RFSL jobbat aktivt (tillsammans med RFSU) med att avskaffa informationsplikten för HIV. - Dvs att man som HIV-smittad inte har nån skyldighet att informera en eventuell sexpartner om att man bär på ett dödligt virus som smittar genom sexuell kontakt.
Anledningen, enligt RFSL, till att denna informationsplikt skulle avskaffas var att HIV-smittade stigmatiseras i samhället och att alla har lika stort ansvar för säker sex.

Ytterligare en detalj i sammanhanget var hur RFSLs ideologiska/politiska gren prisats för sin mycket lyckade  lobbyverksamhet, visserligen var priset välförtjänt eftersom dom uppenbarligen vunnit väldigt mycket mark de senaste tio åren.
Vad som gjorde det hela anmärkningsvärt var att RFSL bara hade runt 5000 medlemmar...
En uppskattning skulle kunna vara att ca tre procent av befolkningen tillhör den grupp människor som RFSL säger sig agera språkrör åt och eftersom landet har nio miljoner invånare så skulle ett grovt antagande vara att den gruppen består av ca 270.000 personer i faktiska tal.
Således representerar RFSL ungefär 1,9 procent av landets största sexuella minoriteter.
Hur kunde en organisation som i stor utsträckning finansieras med skattemedel, och som inte företräder fler än dryga fem promille av den totala befolkningen ha ett så stort mandat?
En snabb reflektion över hur stort inflytande ett politiskt parti med stöd av fem promille av befolkningen skulle ha fick honom att le, eller hur stort inflytande fackförbundet Byggnads skulle ha i olika förhandlingar om dom representerade mindre än två procent av alla landets byggnadsarbetare...

Att det nya statsskicket, Idiotin, hade en roll i det svaret var tvivelsutan och han fortsatte att le åt det hela medan han tog en mun av kaffet som nu börjat vandra från ljummet till kallt. Han reste sig och gick ut i köket med den halvfulla koppen och tömde ut det kalla kaffet i vasken, koppen lät han stå brevid bryggaren eftersom han antog att hans analys av det nya statsskicket skulle tarva både påtår och tretår.
Han återgick till sin plats på stolen invid fönstret och tittade ut över gårdsplanen. Han hade en gång i tiden köpt en gammal fårhage i avsikt att bygga ett hus åt sig och sin familj där. Han hade hoppats och trott att det skulle vara en bra plats för hans barn att växa upp på, på den tiden fanns inte Idiotin mer än som en marginalföreteelse allra längst ut på de politiska kanterna och därför hade han precis som alla andra skrivit under skattsedeln och på heder och samvete intygat att det förtryckta beloppet var med sanningen överensstämmande och han hade gjort det med övertygelsen att pengarna skulle gagna de som redan hade utfört sin arbetsplikt eller av någon anledning inte kunde utföra den. Nu var huset färdigt sedan länge och hans illusioner om det rättvisa samhället hade varit demonterade ungefär lika länge...

En annan företeelse som bekräftade hans teori om det nya statsskicket var den halsstarrighet och den prestige som numer genomsyrade den nationella politiken.
Folkets företrädare i landets högsta politiska organ betedde sig mindre och mindre som statsmän och statskvinnor, istället tenderade dom att framstå som ett gäng "Motvalls kärringar" som inte ens är kapabla till att hålla reda på vilken politik man själv står för och vilka löften man gett.
Retoriskt och kunskapsmässigt var riksdagen på en nivå som borde göra medborgarna nervösa - trots att man med lätthet kunde ordna statistik och fakta gällande i stort sett vad som helst i samhället så avsåg merparten av de 349 att inte bemöda sig, trots att riksdagen hade flera funktioner vars uppgift var att utföra just detta. Om man nu lyckades skramla ihop nåt material som byggde på fakta så läste man materialet som Fan läste Bibeln. - Antingen för att man var såpass obildad att man inte kunde tillgodogöra sig texterna och dra logiska slutsatser baserat på vad som delgavs däri, eller för att man redan hade bestämt sig för hur verkligheten skulle vara och därför inte behövde ta del av hur den egentliga verkligheten var.
Det sistnämda trodde han berodde på att människor med mental ohälsa iform av psykopati eller narcissism lätt intresserade sig för den politiska banan på grund av de fördelar den bjöd.
"All makt utgår från folket" sa han för sig själv...
"All makt utgår från folket" - I helvete heller!
Att riksdagens ledamöter, eller åtminstone delar av dom, hade mage att anse sig "valda med förtroende" fick honom att må illa. Politiska broilers som curlats fram genom livet utan att överhuvudtaget behövt bekanta sig med den vanliga människan och dennes vedermödor. Ofta hade dom aldrig haft ett arbete, på sin höjd hade dom som hastigast roat sig med en blek kopia av arbete. - En statsminister som käkat smörgåstårta med fackklubben hela sitt yrkesliv men hävdas vara "metallarbetare", en skolminister som skryter vitt och brett med att han "är lärare" när sanningen är den att hans yrkeserfarenhet är jämförbar med den hos en lärarpraktikant.
Dessa vedervärdiga fakta fick honom att avbryta sin analys för stunden men han var övertygad om att han snart skulle återuppta den...

Nåt för Fredrik att tänka på inför det nya året... Alt. En sjuk analys av en serie måttfullt logiska handlingar?

Under gårdagsnatten bjöds jag fortsatt tillverkning av bromsstag och dylikt till projekt Sinkadus. Eftersom mitt sinne för god kultur är av det lite mer traditionella slaget, passade jag på att lyssna igenom en ansenlig mängd Hootenanny singers album i samma veva.
När det gamla örhänget "Herrarna i hagen" spelades upp slogs jag av visans sensmoral, som är ytterst aktuell idag, dock i ett sammanhang som kanske inte är direkt kopplat till visans bokstavliga händelser.

För den eventuelle läsare, som av någon otrolig anledning inte känner till Herrarna i hagen, kommer här en enkel sammanfattning utan refräng:

 I fjol så gick jag med herrarna i hagen.
 I år har jag något som sparkar i magen.
 I fjol fick jag höra den spelande lärkan.
 I år fick jag veta vad kärlek har för verkan.
 I fjol fick jag gå med gossarna i gille.
 I år får jag sitta och vyssa den lille.
 I fjol fick jag gå med herrar och baroner.
 I år får jag vakta på höns och kalkoner.
 I fjol så gick jag i långskjörtad tröja.
 I år får jag ha den till linda och blöja.
 I fjol så gick jag med gossarna på ängen.
 I år får jag gå mellan vaggan och sängen.
 I fjol så gick jag med herrarna i hagen.
 I år har jag något som sparkar i magen.
 I fjol fick jag höra den spelande lärkan.
 I år fick jag veta vad kärlek har för verkan.

Med denna, ytterst konkreta, verklighetsskildring som grund blir det lätt att få även den mest imbecille att förstå basala saker som till exempel "Handling och konsekvens" och det klargör på ett mycket tydligt sätt, att ett ögonblick av tillfredsställelse mycket väl kan resultera i ett livslångt och mycket betungande ansvar. För att använda ett slitet uttryck så kan det bli som "att vända på en hand" vad det gäller aktuell livsstil. - Precis som kvinnan i visan får erfara.
Så.
-Vad kan då Fredrik lära av detta?
Förmodligen ingenting, eftersom intresset för annat än hans egen agenda är obefintligt, men...
OM han hade haft viljan att förstå, så hade även han kunnat dra paralleller mellan visans text och den apokalyptiska tragedi som spelas upp inför både hans egna och den autistiska allmogens ögon varje dag.

Att spänna de fiktiva solidaritetsmusklerna, enbart i syfte att visa sig på styva linan inför till exempel de internationalistiska och ultraliberala federalisterna i Bryssel, är ett tilltag som med största sannolikhet tilllåter Fredrik att uppleva den ytterst korta men ack så njutningsfulla storpolitiska ejakulering han efterlängtar. Det Fredrik däremot missar, eller kanske bara ignorerar, är att den förhållandevis korta njutningen det innebär att för ett ögonblick få framstå som "en av de goda" också innebär ett livslångt ansvar, livslånga utgifter och kanske livslånga uppfostringsproblem.
Med stor sannolikhet finns det dessutom en risk för ett livslångt förakt. - OM nu, Gud förbjude, undersåtarna nångång skulle väckas ur sin dvala...
- Men i och för sig... Fredrik har naturligtvis god hjälp av sina husjungfrur - fröken Billström och fröken Ullenhag, gällande försörjning och uppfostring. Dessa två täcker säkert upp när Fredrik brister i sin omsorg eller tvingas lämna det geografiska området Sverige till förmån för större och viktigare uppdrag i mänsklighetens namn.

Tanken på att bjuda ut sig själv, och naturligtvis det geografiska område man anses vara ansvarig för, till kättjefull nakendans med såväl federalisterna och deras vansinniga perversiteter som med boktrogna muselmän, må vara lockande för den som trånar efter att, om än bara för ett litet slag, få frottera sig med internationalismens och traditionsbespottarnas främsta företrädare. Men att inbilla sig att det skulle vara till gagn för någon annan än den som utgör adressat för tilltagen, är ingenting annat än folkförakt och utomordentligt dålig verklighetsuppfattning.
Arvet efter Fredrik (och naturligtvis Olof)  är betydligt mer komplicerat än visans oäkta barn. - Ett barn man som lyssnare åtminstone hoppas är älskat, även om dess mor får anamma en mer jordnära livsstil än tidigare...
Slutligen vill jag klargöra att jag självfallet hoppas att även Fredrik såsmåningom blir varse vad "kärlek" har för verkan

I övrigt borde hojen numer gå under namnet "Hootenanny swinger" eftersom den i princip har växt fram till tonerna av Björn Ulvaeus och Co.