Visar inlägg med etikett böcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett böcker. Visa alla inlägg

torsdag 21 augusti 2014

Ambrosia för ett hungrande intellekt.

Under gårdagen bjöds jag tillfälle att besöka en så kallad loppmarknad. I vanlig ordning stegade jag omedelbart fram till litteraturavdelningen och väl där fick jag till min stora glädje se att det fanns en helt egen sektion för kåserier. Namn som Falstaff-fakir, Hasse Z och inte minst den störste av dom alla, Albert Engström, fanns representerade och jag skälvde av vällust när jag plockade alla russin ur den veritabla bok-kaka som hyllan utgjorde.
Jag presenterar nedan ett axplock av gårdagens litterära primörer.






söndag 8 september 2013

Medvind.

Idag presenterade Ljuset i mitt liv en gentilare bjudning iform av ett barnkalas. Det hela avlöpte väldigt smärtfritt och enligt hittills inkomna rapporter verkar tillställningen ha varit mycket uppskattad bland gästerna.
På platsen för skådespelet hade någon haft den goda ambitionen att upprätta en så kallad "boklåda" - Dvs en transitplats för böcker man inte längre vill ha eller behöver men ändå inte vill kasta. Tanken är att man kan byta, lämna eller låna ur lådan när man har vägarna förbi.
Som intresserad av god litteratur, men samtidigt medellös, tog jag mig en grundlig titt och fann ett par guldkorn, bägge två trevliga 40-tals utgåvor i linneband - som av en slump är dessutom båda två utgivna första gången 1929...

Tänk den som finge vara fri. Att, oberoende av kapitalets rov på fungerande bolagsstrukturer, spendera dagarna med att uppleva svunnen tid och och sedan länge glömda rum. Att få vandra bland dåtidens frodiga sanningar istället för att kräla bland nutidens karga och tvivelaktiga varianter av densamma.
Att låtas ta del av personliga men tydliga analyser av det mänskliga lynnets fram och baksidor. Att i jakten på intellekuell stimuli tvingas ösa ur en aldrig sinande källa av känslor. Det viktiga. Det viktiga!



måndag 31 december 2012

Romträsket...

eller "The Rum Diary" som den heter i original, går på tv nu.
HST och JD. - Två av vår tids största!
Jag går och hämtar boken genast, hinner kanske läsa ut den innan kvällens festligheter bryter ut...?
Den framlidne Hunter gjorde onekligen en hel del grejer som med lätthet faller in i kategorin udda.


torsdag 24 maj 2012

Graveyard shift.

Efter att jag torskat på att få kyrkoherdens två grillar färdiga - bristen på sträckmetall gjorde sig påmind hux flux, så kontaktade jag min extremt charmoliserade granne för att undersöka om han skulle kunna tänka sig en liten Onsdagsdrink? (Charmoliserad är f.ö rebellslang och betydelsen är ju uppenbar...)
Det kunde han verkligen tänka sig! Så jag bryggde kaffe och laddade brickan med den, för ändamålet nödvändiga utrustningen - Bl a en flaska Plantation, glas & porslin och en noga utvald cigarr.
Den något sena Kaffestunden blev naturligtvis mkt trevlig, trots att det varken fanns kaffeflickor eller tårta närvarande.
Aktuella ämnen som te x "När dog Färgen?", "Varför är Romani ett av Svenska kyrkans officiella språk?" och "Hur i helvete kan det bli spackelrosor genom bas och klarlack, när det inte syns ett dugg efter grundning!?" diskuterades utan att det egentligen ledde nånstans, och det levererades heller inga svar på någon av frågeställningarna...

Mellan grillfiaskot och kafferepet så försökte jag mig på att skruva dit toppen på Trajjamotorn men jag blev inte klok på tätningarna på stötstångsrören mot block och topp! Dom tätningarna som ligger med i packningssatsen bygger så mycket att jag skulle behöva en topppackning som var 5mm tjock för att det ska lira...
Men det borde jag ju ha fattat eftersom ALLT görs i Kina nuförtiden - så även packningssatsen, och i min värld så är det bara den Kinesiska muren och en del Samurajrelaterade prylar som är tillverkade i Kina och kan klassas som kvalitet, allt annat är ju bara halvdant.

Javisst ja!
Jag mottog två böcker idag också.
HST - "Rum Diaries" och Albert Engström´s - "Berättelser och gubbar"
Den senare skrattade jag åt redan innan jag öppnat boken och jag ser fram emot att läsa den, frågan är bara när det kommer att finnas tid för den typen av triviala nöjen....?






tisdag 15 maj 2012

Hoppsan! Jävlar så fluckert!

Jag gjorde precis ett så kallat "fynd"
Nu är det bara att vänta tills den dyker upp, jag slog dessutom till på ett vilt kort av Albert Engström när jag ändå hade spenderarbyxorna på mig.
Undrar vilken cigarr jag ska ta till Hunter´s alster? Det måste jag nog fundera igenom ordentligt så att det blir en trevlig premiär - Jag har aldrig läst nåt av honom tidigare, men excentriska människor brukar ha en tendens att pigga opp mig.


onsdag 2 maj 2012

Rejält schucker karl!

Ernest Miller Hemingway! - Vilken jävvla sköning!

Jag kan inte låta bli att fascineras nåt oerhört av honom, att han levde som han gjorde smäller ju högt men såvitt jag kan förstå, så är ju hans litterära insatser också helt klart värda en skopa fascination.
Jag tänker inte rapa upp vilken bok han skrev när och varför, utan skulle bara vilja snudda vid honom som den extremt drivna människa han var!

Född den 21:a Juli, 1899 i en förort till Chicago
Han och hans fem syskon uppfostrades dels av sin far som var en entusiastisk friluftsmänniska och ofta tog med Ernest på både jakt och fisketurer. (Antagligen var detta grunden till Hemingway´s osläckbara äventyrstörst som kännetecknade honom under hans vuxna liv.) Dels av sin mycket mer kultiverade mor som tog med honom på diverse kulturella äventyr såsom bl.a opera, teatrar och konserter.
Båda föräldrarna gjorde sannolikt sitt yttersta för övertyga den unge Ernest om att just deras livsåskådning var den vettigaste...

1918 sökte Hemingway till den Amerikanska armén för att få uppleva kriget, pga ett synfel nekades han dock aktiv tjänst och blev istället ambulansförare åt Röda korset. När Hemingway återvände från Europa efter sin tjänstgöring, gjorde han det med en silvermedalj för visat mod efter att, den 8:e Juli 1918,  ha räddat en Italiensk soldat under en granatattack som även han själv skadades i - båda benen opererades pga allvarliga splitterskador.
Han var vid hemkomsten till USA fyllda 20 år.

Under sin tid i Paris i början på 20-talet, som reporter för Toronto Star, rapporterade han bl.a. från det Grek-Turkiska kriget under det Ottomanska rikets fall, och bevittnade personligen den nio dagar långa branden i hamnstaden Smyrna i västra Turkiet, som på sätt och vis avslutade det Grek-Turkiska kriget.

1923, under ett besök i Pamplona, blev den gode Ernest introducerad till tjurfäktning som kom att bli ett livslångt intresse.

1927 blev lite av en specialare för honom, med både skilsmässa och giftermål, samt mjältbrand.

1937 åkte Hemingway till Spanien för att rapportera om det Spanska inbördeskriget. Där han, 1938 såg till att få uppleva slaget vid Ebro, där El Caudillo sopade banan med med den regeringstrogna blandningen av såväl Stalinister som Syndikalister och Marxistiser som stod enade mot monarkisterna, i hopp om att det republikanska statsskicket skulle överleva.
Hemingway som brann för den "antifacistiska" sidans sak lämnade Spanien 1938.

1940 var det det Japansk-Kinesiska kriget som skulle bevakas...

Någon gång under det tidiga 40-talet hann han dessutom med att utrusta sin älskade båt Pilar med förhållandevis tung beväpning, för att "jaga fascistagenter och sänka Tyska u-båtar" med, och med stöd av den Amerikanska administrationen, upprätta en nio man stark kontraspionverksamhet kallad Crook Factory, i sitt hus på Kuba.
För detta ersattes han med $1000 i månaden.

1944 skickas Hemingway till Europa för att rapportera om kriget. Som vanligt vill han vara i händelsernas centrum och uppgifter gör gällande att han, den 22:a November skjuter ett antal Tyska soldater som angriper ett tillfälligt högkvarter i Hürtgenwald.
Samma år retade han dessutom upp General de Gaulle - Hemingway ska enl. uppgift, redan ha befunnit sig, kraftigt berusad, på Café de la Paix, iklädd safaridräkt och med ett jaktgevär vid sin sida, när dom Franska trupperna marscherade in i Paris i samband med att staden befriats.

Allt detta är sant och det som är riktigt imponerande är att Hemingway, förutom allt det ovanstående, hann med att jaga lejon och elefanter i Afrika, passionerat ägna sig åt djuphavsfiske, bli polare med Castro, skriva massor med böcker, gifta sig fyra gånger, supa ihop med James Joyce, gå på tjurfäktningar, vara med om två! flygplanskrascher, åka runt hela karibien med sin älskade Pilar och mycket, mycket annat. En del människor vill göra gällande att Hemingway var kommunist. Jag vill inte rota i det eftersom min bild av honom skulle kunna "naggas" lite i kanten om det skulle visa sig att det verkligen var så...


Hemingway tillhör också den intressanta sammansutningen "författare med vapenvana" Som även hyser storhjärnor som Hunter S. Thompson och William S. Burroughs. - Dessa, MYCKET intressanta herrar hoppas jag verkligen att jag kommer att återkomma till senare...


Den 2:a Juli 1961 lämnade Ernest Hemingway tyvärr jordelivet. Han sköt sig med ett dubbelpipigt hagelgevär av märket Boss.
Förmodligen var anledningen till hans självmord en oförmåga att förkroppsliga den mentala versionen av sig själv.
Hans sviktande minne, dåliga syn, och den av olyckor, sjukdomar och alkohol kraftigt reducerade fysiska förmågan gjorde kanske att han hade svårigheter i sitt yrke och inte heller kunde jaga eller fiska som han gjort under hela sitt liv. Tilläggas bör att hans far och en av systrarna samt han bror också valde att avsluta sina liv genom självmord.

Jag vet iaf att jag behöver läsa fler böcker av Hemingway än Den gamle och havet, som är den enda jag läst, men som jag uppskattade väldigt mycket.
Hela hans existens - Såväl hans liv som hans död, känns jävligt äkta och passionerat. Jag är avundsjuk och lite ledsen nu....












lördag 28 april 2012

Vem bryr sig om en trasig kork...?

Äntligen så sammanfaller ledighet och fint väder!
Efter avslutat melodikryss tog jag med mig en av barnungarna ut.
Medan sandlådelek hägrade för en av oss så hägrade en kopp kaffe och en, av Flugfiskaren donerad God of fire, tillsammans med boken Svenska Ordstäv - från 1939, för en av oss.
Mycket underhållande bok. - Om än lite tjatig..
Kaffet smakade naturligtvis bra och cigarren överraskade.
När jag rökte den så kom jag osökt in på Gunnars tidigare kommentar ang. AVO´s Intermezzo - "som en riktigt bra skolmatsalstant" och förlägger även mitt uttalande om God of fire till skolmiljö.

God of fire kan jämföras med en väldigt erfaren träslöjdslärare. - Först verkar han butter och barsk, men vartefter man lär känna varandra så visar det sig att han är väldigt trevlig och snäll,  han har pondus och hänger sig aldrig åt s.k. trams. Han är lite "grov" som person men han är mycket uppskattad för sin karaktär.

Slutligen vill jag klargöra att gårdagens korkfadäs är nu helt glömd och substitutkorken är t o m bättre än originalet!
Springa till Systemet och gnälla... Fnys!

Folkligt!
Den ser lite tuff ut.
Tack Ff.


Gördeln fick lämna eftersom
den har halva cigarren i sitt grepp.











torsdag 5 april 2012

Ett skepp kommer lastat...

Idag dök ytterligare ett överraskningspaket upp i brevlådan!
Piptobak av två olika sorter. Spontant så upplevde jag att båda sorterna är betydligt lyxigare än vad jag är van vid. Det hör iofs till saken att jag är van vid GHB och det är ju mer av en folktobak än nåt annat.
I paketet rymdes dessutom en cigarr av det enormt tilltalande märket GOD OF FIRE, som jag planerar att avnjuta hemma hos min älskade mor efter att Påskmiddagen är avklarad, förutsatt att man får sitta ned i lugn och ro i en timme...
Slutligen hade den otroligt vänlige paketavsändaren bifogat en burk Autosol Kromskyddsfett!
Kromskyddsfett. Det gör mig yster! Jag hoppas att det funkar på aluminium, mässing och rostfritt också?
Lite lustigt är att jag har kollat lite efter nåt liknande att behandla mina nya Supremes till raggarbilen med.


Paketet gjorde naturligtvis min kväll och jag blev så pass uppe i varv att jag istället för att läsa Svenska Motormän i Ord och Bild bara ögnade igenom den som hastigast för att sedan raska mig ut i garaget.(En del bilder från boken finns till beskådan längre ned på sidan) Väl där bjöd jag mig själv på den otroligt fluckra uppgiften att påbörja slipning/polering av lite Triumphmotordetaljer.
Slipa är inte swinkul men av nån jävligt konstig anledning så tycker jag att det är ganska avkopplande... Det har säkert med min diagnos att göra? Jag får nog fråga Dr. Bengtsson nästa gång.

Eftersom våtslipning är ett jävla kladdande så fyllde jag munhålan med grovt snus istället för att prova mina nyfådda tobaksvaror. Humöret var redan på en så pass hög nivå att en ytterligare vällustaktivitet eventuellt hade ramponerat det nyttiga jag höll på med och kvällen kanske hade slutat i salongsberusning och punkrock, istället för riktslipning av växellådskåpa...
Provrökning av den lite tuffare cutten kommer primärt att ske under morgondagen. Om jag är på humör kanske jag provar den Danska varianten med den justea smak/lukt skalan på också.

Vem paketet kom ifrån?
En ledtråd är - Idrottsmässigt upp och nedtagande av, oftast, ädelfisk som te.x. Laxöring och Harr.

En liten passus är att  jag inte kan sluta tänka på negerbollar, fan va smarrigt!


Den ser god ut....



Informativ baksida

Grovskuret.



Sanningen om motormännen.







Blygsam beskrivning.













Jag ville bara passa på att visa
hur en modern MC ser ut.