Idag är det, som den eventuelle läsaren såklart redan uppmärksammat, Fredag.
Den liturgiska färgen är sannolikt grön och kaffesumpen skvallrar om att hösten kommer att bli lika bländande som sommaren varit.
Det vill säga en sjusärdeles gentil avslutning på den bildliga lösgodispåse, till bredden fylld med feces, som en arbetsvecka mycket väl kan utgöra. Som tur är så har ödet visat sig från sin bästa sida och min alldeles egna påse innehöll i princip enbart The Bristol Stool Scale Typ1 praliner. - Det innebär i praktiken att jag skonades från överraskningar av någon värre kaliber och kunde hänge mig åt vad man i den fränt luktande folkmunnen brukar referera till som "vardagslunken".
Mitt intresse för samhällstopparnas hycklande och den obeskrivliga misär, både intellektuell och social, som stora delar av valmanskåren lever i, har förmått mig att på allvar fundera över den vakna befolkningens väl och ve...
Hur många av medborgarna i dagens Sverige är rädda för att dom ska avslöjas som politiskt oliktänkande?
Innebörden av ett sådant avslöjande sträcker sig oändligt mycket längre än vad som är värdigt såväl det geografiska området Sverige som alla andra demokratier värda namnet.
Förföljelse av oliktänkande är något som gemene man oftast förknippar med diktaturer men att ett av världens mest "demokratiska" länder nu också kan skryta med detta är både obehagligt och djupt tragiskt.
Problemet uppmärksammas då och då av en del människor som begåvats med både en sund demokratisyn och den fördelen att dom har tillgång till etablerad media, överlag styrs dock debatten i mångt och mycket av skribenter som anser att folkets demokratiska röst skall bekämpas på odemokratisk väg och med högst odemokratiska medel. Att den nu abdikerade statsministern uttalat sitt stöd för detta gör bara saken än mer avskyvärd.
Att de svenska fackföreningarna och den "opolitiska" Svenska kyrkan skulle hålla sig utanför detta makabra skådespel hade onekligen varit en smakfull gest och ett tecken på att de bevingade orden "allas lika värde" faktiskt är något som man avser att hålla fast vid. - Detta är dock inte aktuellt utan dessa gigantiska organisationer har också sällat sig till de nutida häxjägarna.
Folkförakt är ett i sammanhanget milt uttryck. - Sverigedemokrat eller inte.
Att det ovanstående gnager ett sinne som anser att medborgarens rätt att uttrycka sig fritt, såväl i allmänna val som i konst, text och tal, är ett oomkullrunkeligt faktum som är svårt att förbise.
Det enda som skulle kunna råda bot på mina grubblerier och göra denna afton överlägsen den dag som förflutit, är om jag hade den äran, den obeskrivliga lyckan, att få dela den eventuelle läsarens redogörelse för den gångna veckans vedermödor och beskrivningar av dennes liv som medellös träl i ett bottenlöst hav av träck.
Sist men inte minst önskar jag som vanligt höra färgsprakande information om vad den genomsnittlige läsaren fuktar sin strupe med under den långa promenaden hem från bygdegården och den nyss avslutade husmorsgymnastiken?
Gentilt.
